hannaanilsson.blogg.se

Nu har mitt fantastiska utbytesår kommit till sitt slut och jag är tillbaka i Sverige. Därmed tänker jag lägga ner denna blogg. Jag vill tacka alla som under året har följt mig genom min resa. Hoppas att ni fick en liten inblick i mitt liv "over there" även om jag inte uppdaterade så mycket som jag hade önskat. Tyvärr räckte inte riktigt tiden till till allt. Tack så hemskt mycket och jag önskar alla en fortsatt trevlig sommar!!

 

Kom otroligt nära Ashley och hela hennes familj. Det var hur jobbigt som helst att säga hejdå till de. Hon berättade för mig att hon har aldrig sett hennes pappa gråta vilket han gjorde den dag då vi sade hejdå. Känns lite speciellt faktiskt. Jag kände mig verkligen som en del av familjen och de behandlade mig som ett av sina barn. Fick en speciell och väldigt betydelsefull relation till varje familjemedlem i familjen. 

 

Väldigt amerikanskt... Haha! Otroligt kul att få möjligheten att uppleva. En dag som jag aldrig kommer glömma. 

 

Förra helgen åkte jag och min värdfamilj till Virginia Beach från lördag till måndag. Det var helt underbart att komma till havet igen efter 10 månader. I söndags låg vi på stranden för det mesta och på måndagen spelade vi äventyrsgolf och lämnade vid ca 15. Det är cirka fyra-fem timmars bilresa. 

 

Denna vecka har varit väldigt intensiv. Har försökt träffa alla mina närmsta vänner och samtidigt packat. Dessa hejdån är absolut det värsta. Jag kunde aldrig föreställa mig att det skulle bli så jobbigt att lämna. Detta känns som ett andra hem nu och att även vänja mig tillbaka till det som var en självklarhet för mig tidigare kanske blir jobbigare än vad jag tror. 

Varje dag denna vecka har bestått av avsked. Tårarna har kommit om och om igen... I tisdags kväll samlades vi alla utbytesstudenter och våra närmsta vännner hos en vän för att träffas alla en sista gång. 

 

 

Helt fantastiskt ställe! Var där i fredags kväll. Såg solnedgången över floden vilket var hur härligt som helst. Dock slår inget havet som jag inte har sett på evigheter. 

 

 

Tog med kameran till en av våra matcher. Supergoa tjejer i laget!

 

Endast en månad kvar nu!! Om 30 dagar är jag på svensk mark igen! 

 

Ett foto från homecoming. Känns som det var evigheter sedan. 

 

Igår var det Ashleys lillasysters födelsedag så blev bjuden till hennes födelsedagskalas. Älskar deras familj!! Känns som jag är en del av familjen och känner mig verkligen hemma där. Har grymt roligt tillsammans med de!

 

I lördags var det bal för juniors och seniors på skolan. Jag åkte med ett gäng, bland annat Luis och Yan från Spanien respektive Brasilien till en vingård där vi först tog foton och därefter åkte vi till Winchester för att gå ut och äta. Vi åt på en italiensk restaurang som heter Olive Garden. Balen hölls på en country club som några av the juniors hade dekorerat. Efter själva balen som är en dans, åkte vi hem till Alek, vi var typ 10 sycken som sov där. 

Det var verkligen kul att gå på balen, har inte varit på en svensk ännu men är säker på att det skiljer sig väldigt mycket så det var kul att uppleva. 

 

 

Idag var det dags för ytterligare ett av de galna släktkalasen med ena sidan av släkten. Fick möjligheten att prata lite med de där hemma. Var väldigt kul att se de alla igen. De är alla väldigt saknade, ska bli otroligt härligt att träffa de om en månad. Har dock fått en lång och välbehövlig paus från dessa släktkalas. De kan sluta hur som helst... :P 

 

I söndags var det amerikansk mors dag. Det firade vi genom att åka till Harpers Ferry i West Virginia. Där möts Shendandoah och Potomac floderna. Det var dessutom väldigt fint väder, ca 30 grader så det var helt underbart. Det var en väldigt mysig och historisk liten by. Kul att ha besökt!

 

Därefter åkte vi till Winchester, till shoppingcentret. Fick köpt skor och väska till balen. Nu är allt fixat och jag är väldigt taggad för balen som är på lördag. 

 

Idag är det mindre än 50 dagar tills jag landar i Sverige. Jag kommer så väl ihåg dagen då jag hade varit här i 50 dagar. Det kändes som att jag precis hade kommit hit och det kändes så konstigt att jag redan hade varit här en sjättedel av tiden. Nu är det annorlunda... Har varit här i fem sjättedelar av året och snart är det dags för hemfärd. Det är bara 41 dagar tills min familj kommer över. Ska bli underbart att träffa de igen och därefter komma hem till alla i Sverige!

 

Spenderade helgen hos Deb, min kontaktperson. Hon har en dansk utbytesstudent i år, Emma. I lördags åkte vi till Monticello, Thomas Jeffersons hus tillsammans med Lisa Jims ryska utbytesstudent och Jacob, en tysk utbytesstudent. Jim är hans kontaktperson. Väldigt kul att träffa utbytesstudenterna igen!

 

Nu börjar det verkligen närma sig. Om exakt två månader är jag på svensk mark igen. Har väldigt blandade känslor. Försöker verkligen njuta av den sista tiden här men samtidigt kan jag inte sluta tänka på att jag kommer lämna alla jag umgås med här varje dag. Jag längtar dock efter att få träffa alla där hemma igen. Helt ofattbart att det är hela 8 månader sedan jag fick den där härliga kramen från min familj och vänner, gick på gatorna i Helsingborg, tog den mysiga fikan efter skolan och sov i min egen säng. 

 

Hade en supermysig påsk! Hoppas ni alla hade detsamma!